possitivt och negativt

behövs så lite för att hela min värld ska rasa och ligga i bitar runt omkring mig.. vissa tillfällen är det bara skrapa ihop det å lägga det tillbaka  , men andra gånger sprider det sig hur långt som hellst och man får leta bitar i veckor och månader.. det är så olika.. önskar att man kunde få ordning på allt så det slipper rasa över huvud taget men det är ju inte direkt det lättaste..

min mamma sa något idag:

man måste tvinga sig själv att tänka possitiva tankar för att må bättre, då va min fråga- hur ska man kunna fylla en deppig hjärna med massor av possitiva tankar det är ju som att bota sig själv mot deperission?

förstår inte riktigt.. lr jo jag förstår men man ska ha orken att först hitta dom tankarna sen få dom att övervinna allt det negativa.. var ska jag hitta dom nånstans då? går ju inte direkt att ladda hem och installera.....tänk om det vore så enkelt.. man skulle ha blivit född om några hundra år då är det säkert mer än möjligt.


kärlek....

att känna ditt hjärta slå
att kunna borra in näsan i ditt hår & känna din doft
att kunna smeka din mjuka hud
att få kyssa dina underbara läppar
att se in i dina vackra ögon,
kallar jag äkta kärlek.

efter ett ...

efter ett par dagar , har dock ingen aning om hur många :O med dig käns hur bra som hellst.... käns som om jag fått klartecken på mycket utan att ens behövt tänka på det.

tror att det kan vara det som är problemet- jag tänker för mycket på vad jag vill när och hur, istället för att bara ta allt precis som det kommer.... käns mycket bättre när jag omedvetet har levt dag för dag. tänk inte på gårdagen, tänk inte på kommande dag, lev istället!


ångest

finns saker jag gjort som jag aldrig kommer kunna förlåta mig själv för ...

det finns misstag vi människor gör här i livet som vi aldrig kan få ogjorda hur mycket man än vill. vad ska man egentligen göra åt sånna misstag? hur kan man få dom som står en nära att glömma?och framförallt hur kan man få sig själv att glömma? det är en bra fråga utan svar...


uppknutna knutar knyter sig åter

så onödigt att glömma bland det viktigaste i ens vardag.
but i don´t care..
ordentligen med missförstånd i min sinnes motor... kan inte förstå hur en sån liten grejj kan påverka ens psyke så otroligt mkt. fast de här som vart har jag iallafall njutit av varje sekund!
en försvinner , kommer tillbaka..
under dagarna du var borta satte min hjärna igång att jobba på riktigt, jag lyckades med att nysta upp en del knutar. Men redan efter några dagar med dig hemma har de lyckats blivit nya knutar som jag inte har en aning om vad jag ska göra av..
Jag vet vad jag vill till en viss del , men sen då? ... får väl fortsätta att lura.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0